LEDARSKAPET I KLASSRUMMET – SFIC-METODEN
Studiedag om ömsesidig respekt & ordning i skolan med SFIC-metoden
Utbildningen handlar om det forskningen alltmer entydigt visat är det allra viktigaste för elevens utveckling och skolans resultat: Lärarnas ledarskap i klassrummet. SFIC-metoden utvecklar lärarnas ledarskap genom att sätta igång en process där hela skolans kompetens kring ”Ledarskapet i klassrummet” tas tillvara och sprids ut i organisationen – systematiskt. Det är när man få igång en glödande process för att utveckla ledarskapet och pedagogiken man får effekt. Dessutom kombineras SFIC-metoden gärna med ”Det transparenta klassrummet” – att lärarna går ut och tittar på varandras lektioner och ger feedback, något som många lärare länge efterlängtat.
Metoden tar fasta på bland andra John Hatties forskning om synligt lärande och vad som skapar framgångsrika skolor och på John P Kotters forskning om hur man åstadkommer förändring och utveckling i en större organisation.
Om arbetet
Utbildningen enligt SFIC-metoden, Systematic Facilitation of Internal Comptence, bygger på nya metoder inom organisations-forskningen i USA. I Sverige börjar metoden nu komma fram under namnet ”facilitering”. Fritt översatt till svenska; Systematiskt underlättande av (tillvarantagandet och ut utvecklandet av) den interna kompetensen.
Utbildningen sker på skolan. Om vi t ex är på en skolan med femtio lärare som i snitt har tio års erfarenhet av läraryrket finns det med andra ord femhundra års erfarenhet av klassrumssituationen. Summerar man kommer man ända tillbaka till Gustav Vasas dagar. De erfarenheter som gjorts, positiva och negativa, är för dyrbara för att få stanna i den enskilde lärarens huvud. Poängen är att systematiskt fånga upp dessa erfarenheter. Återkommande problem och problemmönster identifieras liksom framgångsrika metoder. Egentligen är det ganska självklart att organisationen bör ta tillvara denna guldgruva. Det som den ena läraren är bra på är det inte säkert att den andre kan.
Förberedelser
För att använda studiedagen så effektivt som möjligt förbereds den genom en enkät som går ut till alla berörda medarbetare. Denna sammanställs till studiedagen och blir en viktig del av den ”Skolans skattkammare” som skapas. Den förberedande enkäten gör att medarbetarna redan innan börjar ställa in sig på vad studiedagen ska handla om och kan förbereda sig mentalt.
I den mån tiden medger så förbereds studiedagen dessutom genom man påbörjar arbetet med ”Det transparenta klassrummet” – att kollegorna observerar varandras lektioner och ger feedback. En av poängerna med detta moment är att det är mycket nyttigt med en utomståendes synpunkter eftersom man ofta är blind för vad man själv verkligen gör. Särskilt den som är omedveten om hur hennes samspel med andra fungerar, och vad hon väcker hos andra, är den som har en tendens att få problem. Under studiedagen går vi sedan igenom både positivt och negativt. Ofta gör man felet att bara fokusera på det som inte fungerar, på problemen. Men det är också ett misstag att ignorera problemen, och bara fokusera på att förstärka det som fungerar bra. Det räcker inte. Både ock behövs.
Dokumentera arbetet
Ett viktigt moment är att arbetet som görs i grupperna dokumenteras. Lämpligen sker det genom att respektive grupp redan under arbetet skriver ner sina tankar på en dator för att underlätta sammanställningen. Vi börjar med problemsituationerna därför att det finns ett så stort behov att ventilera kring dessa. Vi inleder lite mjukt för att lätta upp. Detta är ingen gravallvarlig tillställning utan tvärtom ett tillfälle för både mycket skratt och allvarsam eftertanke. Under eftermiddagen fokuserar vi sedan istället på det som fungerar väl, och som gör att problem inte dyker upp. SFIC-metoden gör att kunskapen som vissa pedagoger sitter med sprids ut i organisationen, dels mellan medarbetarna, men också över tiden, till nya och efterkommande medarbetare. Det positiva i skolans anda förstärks, och kulturen och medvetenheten och professionaliteten förstärks. Dessutom finns det ett stort behov att få ventilera dessa frågor kollegor emellan. Och det blir många gånger inte gjort om det inte finns en katalysator.
Jordnära lösningar för lyckad ledarskap
Arbetsmetoden kan också klargöras av vad den inte är. Det är inte fråga om att någon kommer utifrån och levererar en helt ny fantastisk modell för hur klassrumssituationen ska hanteras. Erfarenheten har visat att sådant ofta kan väcka intresse men sedan inte sätter så mycket spår i verksamheten och inte bottnar i den jordnära verkligheten, och att det ofta inte finns några helt nya grepp. Vad det istället handlar om är att sprida de jordnära lösningar som verkligen fungerat och just i den aktuella skolan. Att medarbetarna själva är aktiva och själva är med och utvecklar processen skapar engagemang och bidrar att tankarna arbetas in på ett annat sätt än om man t ex passivt lyssnar på ett föredrag om ledarskap. Arbetsmetoden innebär en ny vinkling. Lätt kan man i dessa dagar stirra sig blind på mål och måluppföljning, vilket i och för sig är viktigt. Men det är också viktigt att utveckla organisationen genom att de erfarenheter som görs, all klokskap som finns, tas tillvara.
Många förändringar för resultat
Skolan kan efter studiedagen arbeta vidare med dessa frågor på egen hand, och har då ett mycket viktigt organisationsverktyg som den dessutom kan använd på andra områden än ledarskapet i klassrummet.
Det finns sällan en fantastisk lösning på något så mångfacetterad som klassrumssituationen. Istället är det de många infallsvinklarna, de många små förbättringarna som ger resultat. Samtidigt kan strukturella missförhållanden också identifieras genom metoden och därmed också åtgärdas.
Utmaningen som skolan står inför efter studiedagen är att förvalta den skatt av erfarenheter som man samlat, att ”packtera dem” så att de finns lättillgängliga, och fylla på skatten med mer än vad man hinner med på en dag, och med ytterligare stoff efterhand som nya erfarenheter görs. Till skillnad från många andra utbildningar handlar denna utbildning mycket om att få igång en process på skolan i dessa frågor. Det är när man lyckas med detta som man får resultat.
Hur skulle saker och ting se ut om ännu fler av oss kunde göra ännu mer och ännu bättre av det vi redan gör bra, i ännu fler situationer?