SAMTALSMETODIK FÖR SKOLAN
Studiedagen som långt över 10.000 lärare varit med på.
Få lärare upplever att de har tillräckliga kunskaper i samtalsmetodik från lärarhögskolan. Ändå är samtalet ett av lärarens viktigaste verktyg, inte minst i och med utvecklingssamtalet, men också i den ständiga kontakten med eleverna, föräldrar och kollegor. För den skola som särskilt vill fokusera på utvecklingssamtalet finns dessutom möjligheten att arrangera en studiedag särskilt fokuserad på detta samtal.
Ge tips och verktyg för utvecklingssamtalet
Råden levereras i dialog med auditoriet. Det blir mest levande så. Därför beror det också på auditoriet vad som kommer att tas upp. Men vissa grundmoment kommer alltid med. För att alla ändå ska få ordentligt med råd så ingår i studiedagen att man får kopiera ett kompendium till deltagarna, utan extra kostnad. I detta kompendium finns massvis med tips och råd. Kompendiet gör att deltagaren under dagen kan fokusera på att lyssna istället för att anteckna. Texten är skriven mycket komprimerat, eftersom alla i dag är så överbemängda med information. Mycket är i punktform, vilket gör kompendiet mycket lätt att ta sig igenom. Samtidigt betyder det att texten ibland fungerar som en Haiku-dikt, att det står mer mellan raderna än på dem. Emellanåt behöver man lägga kompendiet ifrån sig och fundera; vad betyder det här för mig? Det är i reflektionen saker verkligen händer. Kompendiet brukar bli mycket uppskattat.
Ge modeller för att analysera vad som sker i samtalet
Om man frågar någon om hur deras samtal varit får man ofta svar som: Hon/han sa si eller så. Eller; Hon/han var sån eller sån. – Beskrivningarna blir för torftiga. Därför behövs modeller för att bena ut vad var det som hände i samtalet, för en detaljrik bild? Modeller behövs också för att veta vad det är som är vitigt i samtalet, och för att veta vilka val gör jag. Och det räcker med att du talar med någon i tre minuter så är det många aspekter som kommer in. Det blir mycket att ta hänsyn till. För att du över huvud taget ska kunna greppa samtalet behöver du modeller, förenklingar. Ju fler och bättre modeller du har desto skickligare blir du.
Öka självkännedom
Bland de faktorer som påverkar samtalet mest är din medvetenhet om vilka signaler du skickar till andra människor. Mycket sker på omedveten nivå och kroppsspråksnivå. I samtalet är också viktigt att du är medveten om hur du reagerar på andra människor när de t ex blir arga, ledsna eller känns hotfulla på något sätt. Den som är omedveten om vilka signaler hon skickar till andra får problem.
När man tillsätter nya chefer låter man dem ofta gå på självkännedomskurser under minst en vecka. Det är kanske inte för mycket att man under kursen använder drygt en timme till självkännedom, och får chansen att få feedback på sig själv från en kollega. Mycket under kursen kommer handla om att så frön, att väcka tankar. Och det kan hända rätt mycket på en timme. Genom övningen får man en modell för hur man kan arbeta vidare med bland det vitigaste för en ledare och samtalare – att känna sig själv.
Mål för utbildningen
- Ge tips och verktyg för samtalet
- Ge modeller för att analysera vad som sker i samtalet
- Öka självkännedom
Lägga grunden för en lärande organisation vad gäller utvecklingssamtal och samtalsmetodik
Även om lärare nästan aldrig tycker att de på lärarhögskolorna fick rimligt mycket utbildning kring samtalsmetodik så finns det otroligt mycket kunskap i kollegiet. Om du på skolan har fyrtio lärare och de i snitt har arbetet i tio år som lärare har ni sammanlagt fyrahundra års erfarenhet av samtal. Det är ända tillbaka till sextonhundratalet. Den kunskapen är alldeles för dyrbar för att den ska få stanna i den enskilda lärarens huvud. Den behöver dokumenteras – systematiskt – och spridas ut i organisationen, inte bara till medlemmarna i arbetslaget. Forskningen visar dock på att lärares kunskaper inte blir dokumenterad och kommunicerad till andra lärare. Under studiedagen tillhandahålls en effektiv modell för hur detta kan göras.
Använd positiva verktyg och identifiera problem
Det handlar om att lyfta fram både det positiva och det negativa. Att sprida positiva verktyg och förhållningssätt och att identifiera återkommande problem och eventuella systemfel. Till de återkommande problemen hör till exempel; elever som är tysta, elever som har en orealistisk bild av sin egen förmåga, föräldrar som/ tar för stort utrymme / pressar sitt barn för hårt / ifrågasätter läraren /ifrågasätter undervisningen / blir arga på läraren / kränker läraren / är osams / inte kommer alls, mm mm. I stunden är det inte alltid så lätt att veta hur man ska hantera situationen. Men det blir betydligt lättare om man är förberedd, och i en lugn stund har tänkt igenom situationen och tagit fram strategier och fått tips från kollegor som kanske inte alls tycker att situationen är svår att hantera fast man själv tycker det. De återkommande problemen går att förbereda sig för. De är inte oändligt många. Det rör sig om kanske cirka tvåhundra ”urproblem”, och av dessa är ett fåtal mycket frekventa.
Gå igenom erfarenheter
Tanken är att studiedagen ska följas av att skolans personal under en tid framöver avsätter tid för att gå igenom de erfarenheter man gjort med hjälp av modellen. På så vis bygger skolan upp en ovärderlig kunskapsskatt, eller kalla det kunskapsbibliotek om du vill. En process sätts igång. Det är när man får igång denna process saker verkligen börjar hända.
Lär dig samtalsmetodik
Under studiedagen lär Nils-Eric Tedgård ut samtalsmetodikens grunder – ”smörjmedlet” för att undvika onödiga konflikter – och hur du kan hantera dem om de ändå uppstår. Jag lär också ut hur ett spektrum av vanliga svårigheter kan hanteras, nyttiga kunskaper såväl i klassrummet som i privatlivet.
Målgrupp: Grundskola, gymnasium och förskola
Ur innehållet
- Det avgörande i samtalet.
- Konsten att lyssna.
- Policy för utvecklingssamtalet. Inga har det – alla behöver det. Exempel ges.
- Samtalets ramar.
- Samtalets struktur.
- Samtalets två aspekter. Samtalets dynamik.
- Taktik och strategi i samtalet – att föra samtalet vidare.
- Lär känna dig själv.
- Att bryta en destruktiv dynamik.
- Att analysera vad du gör. – Gensvarsmodellen.
- Vad karaktäriserar ett lyckat samtal?
- Manligt och kvinnligt i samtalet.
- Dina utgångspunkter påverkar samtalet.
- Grundmodell för att undvika problem och konflikter.
- Kroppsspråket.
- Kommunikationsnivåer i organisationen.
- Att utvärdera samtalet.
- Hur skolan lätt kan bli en lärande organisation i samtalsmetodik.
- Tillfälle till frågor och samtal kring olika svårigheter.Att hantera ett antal olika problem som: missförstånd, aggressiva eller ifrågasättande föräldrar, föräldrarna som är oeniga, tysta föräldrar/elever, föräldrar som kränker läraren, m.m. Tips.
- Kritiska punkter kring utvecklingssamtalet. (Om föreläsningen fokuserar på utvecklingssamtalet)
- Alla punkter ovan ryms inte under en studiedag. Helst avsätts minst två dagar eller mer.
”Bland det bästa jag varit med om i studiedagsväg.”
”Engagerande föreläsare.”
”Snabb och tydlig genomgång.”
”Många bra tips.”
”Bra att dagen varit konkret och översiktlig – alla kan ha känt sig berörda.”
”Innehållet har varit mycket lätt att ta till sig.”
”Klart och systematiskt upplagt.”
”Inspirationsgivande….En väldigt givande dag.”
”Väldig bra publikkontakt.”
”Lyssnade på oss och tog upp det vi sa.”
”Bra kompendium som underlättade antecknandet.”
”Många konkreta förslag som vi kan jobba vidare på i vår skola.”