Utvecklingssamtal, Samtalsmetodik för samtalet
Utbildningen vänder sig till grundskolan och innehåller fyra huvudmoment.
Problemmedvetenhet
Finns det något problem med brist på ömsesidig respekt och ordning på den aktuella skolan? Vad finns det för indikationer kring utvecklingen i Sveriges skolor? Vilka är de troliga orsakerna till problemen i skolan i stort? – Omvärlds-analys. Utgångspunkten är att problemmedvetenhet är första steget för att organisationen ska mobiliseras till att engagera sig i denna fråga.
Gränssättning
Principer för gränssättning. Förhållningssätten som är desamma för barn och ungdomar i alla åldrar. Här tas problemen upp utifrån en individuell nivå, d v s utifrån den enskilde lärarens/anställdes perspektiv. Detta eftersom det är viktigt att den enskilde läraren har klara och ”färdigtänkta” förhållningssätt, och förstått vikten av gränssättning och ledarskap i en klass.
Organisationsperspektivet
Vad är viktigt på organisationsnivå för att skapa ömsesidig respekt och ordning i skolan? Lätt kan den enskilde läraren känna att hon misslyckas som lärare med att skapa det klimat och den ordning som bör råda i en klass. Men uppgiften kan vara en övermäktig om inte hela organisationen fungerar väl och stöttar den enskilde läraren i denna uppgift. Därför går vi under studiedagen också in på organisationsfrågor. T ex tas här upp behovet av gemensamma handlinsplaner kring problem som brukar återkomma.
Grupparbete kring situationen på den egna skolan
Innan studiedagen har var och en som deltar fått besvara en enkät som tar upp möjligheter, svårigheter och gränssättningsfrågor.
Utifrån denna enkät sker ett grupparbete där gruppen får göra prioriteringar som lägger grunden för det fortsatta arbetet med dessa frågor. Detta blir ett viktigt material för det fortsatta arbetet med värdegrunden. Avgörande blir naturligtvis att skolan arbetar vidare med dessa frågor, t ex tillsätter en projektgrupp och ser till att den får tid för sitt arbete.
Ur innehållet
- Fallgropar för utvecklingssamtalet
- Utvecklingssamtalets struktur.
- Samtalets två aspekter.
- Samtalets dynamik. Se dig själv.
- Att bryta en destruktiv dynamik.
- Att analysera vad du gör. Gensvarsmodellen.
- Vad karaktäriserar ett lyckat samtal?
- Manligt och kvinnligt i samtalet.
- Det avgörande i samtalet.
- Samtalets ramar.
- Dina utgångspunkter påverkar samtalet.
- Att hantera ett antal olika problem som: missförstånd, aggressiva, ifrågasättande, ledsna eller tysta elever/föräldrar m.m.
- Kroppsspråket.
- Kommunikationsnivåer i organisationen.
- Att utvärdera samtalet.
- Hur skolan lätt kan bli en lärande organisation i utvecklingssamtal – samtalsmetodik.
- Tillfälle till frågor och diskussion kring olika svårigheter.
Studiedagarna ges i olika former efter skolans behov. Utbildningen kan variera mellan en till tre dagar. Till utbildningen hör ett omfattande kompendium och olika arbetsmaterial.
Mål för utbildningen:
- Att ge grunderna kring utvecklingssamtalet (när så behövs/önskas).
- Att ge tips och verktyg för att förbättra kvaliteten i utvecklingssamtalet.
- Att ge modeller för att förstå vad som händer i samtalet.
- Att öka medvetenheten om vad man själv bidrar med i samtalet.
- Att ge konkreta tips vad gäller samtalsmetodik.
- Att lägga grunden för att skolan ska bli en lärande organisation vad gäller utvecklingssamtal och samtalsmetodik.
- Att bidra till ett positivt klimat i organisationen i stort.
- Ömsesidig respekt och ordning i skolan
Till utbildningen hör ett kompendium och arbetsmaterial.
- Att öka problemmedvetandet – som grund för förändringsarbetet.
- Att stärka den enskilda personalen i gränssättningsfrågor.
- Att bidra till att skolan som organisation arbetar effektivt för ömsesidig respekt och ordning – värdegrundsfrågorna.
- Att bidra till ett positivt klimat i skolan i stort.